Jag skulle ha ridit den fredag vi fick hit jourplaceringen. Då blev ridningen avbokad för både mig, K och dottern p g a alla händelser.

Nu är jag inbokad för ridning i morgon. Och jag har hittat ridbyxorna. Det finns inget att skylla på längre.

Jag har ont i ryggen, det har jag faktiskt. Det är helt sant men ingen tror mig just idag. Det är bara att ta tjuren vid hornen – eller rättare sagt; hästen i manen. Eller något sånt.

På lördag kommer jag att ha en träningsvärk som heter duga. Förmodligen. Och på söndag ska jag jobba. Då kommer förmodligen träningsvärken att vara än värre. Kanske det kan vara en ursäkt? “Jag kan inte rida för att jag ska jobba på söndag”?

Nä, jag trodde väl inte det.