Det värmer i hjärtat när en jobbarkompis berättar att en “kund” har frågat efter mig och har som önskemål att jag skulle göra ett besök ikväll. Jag var väldigt välkommen när jag kom dit och hade förhoppningar om att kvällen skulle fortsätta i den andan.

Men inte blev det så. Vid näst sista besöket gjorde jag en förmodad missbedömning. Inget katastrofalt förutom att jag kanske störde en anhörigs fredagsmiddag med gäster och allt… Ändå anser jag att det är bättre att ta det säkra före det osäkra och jag vet med säkerhet inte om det var feltolkat från min sida. Det visar sig så småningom. Trots det hade jag en känsla av misslyckande när jag åkte hem från jobbet.

På väg hem passerade jag ett hus med avspärrningar, tre polisbilar, massor av poliser, grannar och annat folk som trängdes vid grindhålet. Om en trädgård är avspärrad med de där blåvita “polisbanden” måste det väl innebära ett allvarligare brott? Jag tittar då och då in på vlt.se för att se om sidan uppdaterats men inget har rapporterats om händelsen än. Det är klart att man blir nyfiken!

Hemma mötte en löpande Tasha mig genom att rulla fram och tillbaks på golvet och fullkomligt vråla ut osammanhängande ljud. Yffen hämtade sin kanin (mjukisdjur, här leks inte med levande kaniner:)) men släppte den lika snabbt när vi ställde fram de köpta hamburgertallrikarna i frigolitlådor på matbordet. Ikväll hann ingen riktig mat lagas eftersom de andra i familjen ägnade Ior flera timmars uppmärksamhet i stallet och ridhuset.

Ridningen hade gått bra, Iors muskelskada verkar läka ut. Jag får se mycket av honom de närmaste dagarna eftersom en ledig helg väntar.

Uppdaterat: Avspärrningarna berodde på detta. Rykten florerar idag hej vilt och om det är som dessa rykten säger, börjar det här lilla samhället likna Midsomer och vi behöver hit en kommissarie Barnaby. Det är i så fall fem som har bragts om livet.